All egendom: trädgård, kök, inredning >> Säkerhet

Vi får mer blöta källare


- Ja, jag är orolig. Jag var inte där för fem år sedan. Men på senare tid har det skett en snabb utveckling. Vi får allt fler rapporter från hela världen, och alla pekar i samma riktning. Det är skrämmande hur stora klimatförändringar vi får och hur fort de kommer.

Det står statlig meteorolog Bente Wahl. House & Residence möter den milda vädermätaren mellan träffarna på NRK Marienlyst en grå höst eftermiddag för att prata om vädret. Det har varit ett tag sedan Petras extrema regn lämnade landet. I kölvret lämnade hon översvämningsskador på över 120 miljoner kronor och 1.200 bostäder med skador. Även i de dagar som Petra kom, regnade det tungt på många ställen. Notodden, Eggedal, Kongsberg, rök, Drammen, Kværnerbyen i Oslo, Lørenskog, Skien och Larvik var bland de platser där vattnet sugas upp husväggar, vägarna, till restauranger, daghem och parkeringsgarage i september i år.

- Om vi ​​fortsätter att släppa ut så mycket växthusgaser som i dag, beräknas en ökning med 18 procent nederbörd i Norge fram till år 2100. Antalet dagar med kraftig nederbörd ökar. Det är fortfarande så att västra Norge och centrala norge får mest regn, men i procent ökar det också i östra Norge, meteorologernas varningar.

Med allt kortare utrymmen måste vi därför vara beredda att acceptera Petras arga systrar under de kommande åren. Problemet är bara att vi är så långt ifrån redo för det. Varken hus, städer, städer eller avlopp är dimensionerade för det vädret vi redan har haft en smak av.

Läs mer: Står ditt hus ut hela regnet? >>

Urban Flood

- Ett av de största problemen när vi får mer regn och extremt väder är att vi har stenlagda rubel och bitar i tätbefolkade områden. Vi har så många täta ytor i de områden där människor lever att vattnet inte har någon plats att dränera. Våra städer är nästan vattentäta. Men vattnet måste gå någonstans, och då kommer det att hitta sina egna vägar, säger Wahl.

När vattnet inte har någon annan plats att göra, visar det sig att det absolut inte borde vara - på vägar, platser och inte minst i källarna. Detta fenomen - stadsflod - beskrivs bland annat av Sintef Byggforsk som ett av de största klimathoten mot byggnader och infrastruktur i framtiden. Där anses tidigare kunna dra in i grästäckt mark, eller funnit sin väg i floder och bäckar, är det nu ogenomträngliga ytor där vattnet rinner av, och bäckar och floder är ofta placerade i röret. De alvor som fortfarande finns är överbelastade och översvämningar över deras bredder mycket oftare än tidigare. Vattnet som träffar täta hustak samlas i takrännor som är anslutna till ett avloppsnät så långt från att de dimensioneras för så stora mängder. Sådana övervattensproblem är något helt annat än "normala" vårflöden.Det är ett relativt nytt fenomen som har utvecklats som urbanisering och väderförändringar, och det påverkar nya områden och platser som inte nödvändigtvis är så nära floder eller där översvämningar har varit problematiska tidigare. I praktiken är det nästan omöjligt att berätta vilka källare som vill vara säkra i framtiden. Ännu färre, om vi ska tro på dystra framtidsutsikterna. Och de som först träffar en gång kan riskera att återuppta problemen om och om igen.

- Vi har haft fall där källaren har överskridits upprepade gånger under regnigt väder. När detta händer kanske tio gånger är det klart att vi inte längre kan hantera översvämningarna som oväntade olyckor. Det kommer att finnas högre självrisker och i sista hand svårt att försäkra, säger informationschef Jon Berge i If.

Många vattenskador

Under de senaste åren har det skett en ökning av vattenskador och idag står de för drygt 30 procent av fordringarna inom bostadsförsäkringen, enligt siffror från Finans Norge. Vad som kan sägas relatera till överbeläggning, nedgångar och nederbördshändelser uppgår till ca. tio procent. Typisk skada relaterad till penetration av vatten eller avlopp i bostads- eller kommersiella byggnader är mellan 50 000 och 150 000 kronor. Beloppet blir snabbt högt där källaren är dekorerad och i daglig användning.

Även om vi i Norge är lyckliga och har försäkringsskydd för denna typ av skada, är det ingen tvekan om att de flesta av oss inte kommer att vänja sig vid bevattning och avlopp i vår egen källare. Och även om försäkringsbolagen täcker skadorna, kommer de ökade utgifterna slutligen att påverka husägare, antingen i form av högre försäkringspremier eller i form av den kommun de lever i behov av att betala.

- Vi inom försäkringsbranschen har arbetat med problem med övervatten i många år. Vi har bland annat haft flera rättstvister där vi har klargjort ansvaret för olyckor som orsakats av dåligt underhållna avloppsnät och en stor dom från Högsta domstolen från 2011 är till stor del ansvarig för kommunens ansvar. Detta har inneburit att vi under senare år har kunnat hävda ca. 30 miljoner kronor om året från norska kommuner, förklarar informationschef Jon Berge i If.

Siffror från Finans Norge visar att många länder i EU upplever ökade försäkringspremier på grund av översvämnings- och översvämningsskador i städerna. I Danmark har försäkringspremien på återköp i hem och källare ökat med 70 procent på grund av ökad risk för skada efter flera extrema nedfallshändelser. Sommaren 2011 hade Köpenhamn en storm som orsakade skador på 9 miljarder kronor. Sju miljarder täcktes av försäkringar.

Ingen vilja?

Det finns brist på politisk vilja att ta itu med förebyggande arbete, säger Mia Ebeltoft, finanschef i finans Norge.

- Det kommer bli dyrt för oss alla, ändå. Då blir det bättre om kommunerna bestämmer till exempel snabbare uppgradering av avloppsnätet i utsatta kommuner än att ständigt komma tillbaka och reparera efter skadan, säger Ebeltoft.

Men som det här fallet har visat: Valkampar sällan handlar om vatten- och dräneringspolitiken.

ADVERT

Mest populära