All egendom: trädgård, kök, inredning >> Hus

På denna gamla fjällgård är mestadels åter

Utanför är det tyst och tyst. Det enda som bryter tystnaden är några får som betar. Här bor familjen Bråthen. Marihaugen de har kallat platsen 1000 meter över havet, i Gamlestølens stuga cirka 6 kilometer från Synnfjell massivet.

Det finns totalt fyra byggnader: Huvudhytt med garage, bilaga och personalbur. De två sistnämnda byggnaderna var ursprungligen ett våningshus från två våningar från 1800-talet, uppdelat i två.

Bilagan, som de kallat Huldrestua, är den andra våningen i stabburet. Det finns ett separat vardagsrum med kök och varmt och kallt vatten, bat med bad och sovplats för fem plus loft. Stabburet Rosebui var första våningen. Den har ett nytt tak och klocktorn med en gammal skeppsklocka som används som verkstad och studio. Mycket av inredningen är återanvändning.

Ritning av stugan själv

Det var 2006 att allt började. Familjen letade efter en stuga i ett snötätt område med bra vandringsmöjligheter och ett max avstånd på 20 miles från Enebakk. När de kom till Spåtind föll de flesta på plats: Bra rymliga tomter, frisk bergsluft, fantastiskt landskap och möjlighet att göra lite tonfisk.

- Vi var lite känd i området innan vi köpte, så vi visste vad vi gick för, säger Erik, som har tillbringat en hel del tid att bygga upp gården. Nu är det mest på plats och hela familjen är stor på sina 2, 3 mål.

Huvudkabinen är designad och designad av Erik och Inger. Det är 100 kvadratmeter med ett rymligt loft också. Även köket är självhushåll. De har betonat en praktisk design, betonar Erik. Det innebär att alla kvadratmeter utnyttjas optimalt. Det var viktigt att ha tillräckligt med sovplats för alla, och de har fått det. Kabinen har totalt 14 bäddar.

En av Eriks många hobbyer är rosemaling, och i de flesta dekorationer har han använt tre färgtoner; röd, grön och rikare. För att få en känsla av berget, har ägarna hållit väggarna i en sandig ton. Alla rum är lacken och det används en hel del tid för att skapa en traditionell stil, inte minst eftersom den nybyggda storstugan kommer att vara i stil med de äldre trähus som sätts upp på gården.

HULDRESTUA: Loungen i annexet köps på en antik lan på Lena. Stolarna har köpts på en lantbruksauktion i Vestby. Stalldörren har gjort sig själva. Utanför finns en slagmark med veranda och sanitetsavdelning. Foto: Per Erik Jæger

GODT ANVÄNDT: En öppen strid från en slungad stuga i Lom var utgångspunkten för eldstaden. Eldstaden och hyllan i lera är från den. Peishette dras och klippas av stugaägare. Antik ugn från Ulefoss köptes på nätet, och efter en modell från 1766. Foto: Per Erik Jaeger

traditionella köket: Köket är även undertecknad av stugägare, utrymme byggt av en lokal snickare, och målade i grönt och svart, glaserade med bränd umbra .Foto: Per Erik Jæger

HÖG OCH LÅG: Kabinägarna ville vara under taket för rymdens skull, men också under äkta tak som de tog med i beräkningen när man ritade rumslösningen i stugan. Foto: Per Erik Jæger

Vacker kopia: I vardagsrummet i stugan har Erik byggt en kronbädd, precis som en säng på Norska Folkmuseet. Foto: Per Erik Jæger

Mycket återanvändning

Ägarna har lagt stor vikt vid återanvändning. Eldstaden var ursprungligen en gammal, öppen lera stengruva som finns i Lom. Visst i lösa delar, som ligger på en pall, men en vägg kan hjälpa till att ställa upp det. Staden på två våningar var på en gård i Kirkenær. Den hämtades och transporterades till en ladugård i Magnor, där den var uppdelad i två. Virket kördes sedan upp till skåpet och monterades. Även torvtaket har återanvändits och köpt från en gammal mås på Golsfjellet.

I vardagsrummet i huvudhytten finns en kronbädd, som i form och storlek är ganska lik en säng som står på Norges folkmuseum. Med kuratorens artighet på museet, i ett mörkt mörker i mitten av vintern, med ficklampa och tumme, fick de alla viktiga mål och skisser på plats. Erik byggde sedan sängen av materialet från golvet mellan första och andra våningen i stallburet och dekorerade den. Svärsonen gjorde kronan på arbetet.

Det finns inga uppgifter i kabinen, men det är paradoxalt här som är gjort mest.

- I hemmet finns ofta något att göra; klippa gräsmatta, tvätta, rena. "Must-term" finns inte i kabinen. Allt är diskret och gladare, säger Erik. De två vuxna döttrarna med sina familjer har också stugan som favoritplats, och det finns ofta skäl.

PLACERING: Det här sovrummet har rymdbyggda, rosa sängar, gjorda av stugaägare. Foto: Per Erik Jæger

UTRUSTNING: Rummet "Norheim" är avsett för en person. Förteckningen är hämtad från familjebonden Norheim. Bilden på väggen är från gården. Väggarna är åldrade av stugaägare. Foto: Per Erik Jæger

ÖVERBYGGET TERRASSE: Terrassen med överbyggnad används i stor utsträckning, där de kan sitta ute, oavsett väder. Eikbordet och bänkarna gjordes av stugaägare, förutom bordet för bordet som köptes i loppmarknaden. Foto: Per Erik Jæger

POPULAR: Utrymmet utanför Huldrestua är det mest använda utomhusområdet på hela stugan. Dörren och bordet är självtillverkade. Foto: Per Erik Jæger

VACKERT I VALDRES: Hytteunet ligger vid foten av Spåtind, 1000 meter över havet, inte långt från Synnfjell massivet. På alla tak och hela gården finns ett torg byggt från en gammal mås på Golsfjellet. Foto: Per Erik Jæger

BRANDBYGG: Lagret består av huvudhytt med garage, bemannad Rosebui (vänster) och bilaga Huldrestua (till höger). Foto: Per Erik Jæger

ADVERT

Mest populära