All egendom: trädgård, kök, inredning >> Uppdatering

Kraftigt äga skyddat boende

typ

- När en byggnad skall skyddas blir ägare tillämpas på en mängd av tunga och omfattning rättskapabel. Ägarna upplever en orättvis avvikelse mellan uppgifter och rättigheter. Fred innebär ofta betydande extra kostnader för försäkring och brandskydd, och det finns inga offentliga incitament som uppmuntrar till jämnt och bra underhåll. Detta måste vara på plats. Annars kommer Norge att förlora onödigt mycket av sitt fridfulla byggnadslager om några årtionden.


Kraftsalven kommer från Knut Aall, ordförande för Association Fredet, som organiserar ägare av fredliga byggnader i Norge. Föreningen grundades 2006 som en följd av frustrationen hos många ägare av fridfulla byggnader.

- Dagens kulturarv arbetar delvis mot sitt syfte, säger Aall.

Dyra

Många av de fridfulla byggnaderna är gamla, rikligt inredda och kräver särskild behandling. Skyldigheten att behålla följer inte nödvändigtvis något ekonomiskt stöd. Lagen säger att ministeriet kan ge ägaren bidrag till underhåll. Som reglerna är utformade idag är subventionssystemet anpassat till de stora skeppsvarven, och helt olämpligt för löpande underhåll, tror Aall.

- Detta är en helt förödande strategi, var målet att bevara dessa byggnader så autentisk som möjligt i ett evigt perspektiv, säger Aall. Tidigare var det möjligt att bekosta underhållskostnaden på gårdarna och dra av den från skatten. Men när skatten på boende i egna hem försvann år 2005, försvann denna möjlighet.

- Myndigheterna är rädda för att bevara, men räddningstjänsten sparar inte byggd. Med dagens regim kan det vara ett hot. En bevarande kommer vanligtvis att minska operationen, samt minska användningen av byggnaden. Bygg en behöver inte ner den, säger Aall.

Stort behov

White Paper "Att leva med kulturarvet" från 2005 beskriver ett behov av ökade statsbidrag för restaurering och underhåll till privata ägare av skyddade byggnader på nästan 40 miljoner kronor per år. Om detta hade följts upp skulle bidragen idag vara cirka 230 miljoner kronor. Under rekordåret 2009, med ett regeringspaket, var Riksantikvarens bidrag 93 miljoner kronor. Dessutom bidrog den norska kulturarvsfonden med cirka 11 miljoner. År 2010 var Riksantikvarens belopp nere till 49 miljoner kronor, medan kulturarvsfonden har öronmärkt 18 miljoner. Kulturarvsfonden kräver ett eget kapital på minst 30 procent för att stödja ett projekt.

ADVERT

Mest populära