All egendom: trädgård, kök, inredning >> Uppdatering

ÄR byggnadsämnen utdöda?

Text: /

Oliver Rotihaug (16) står i skymningen utanför en workshop vid Åsane High School utanför Bergen, blandar sand och cement. Han har snart avslutat det första året av konstruktion och har två år i skolan plus två års lärling innan han har avslutat sin examen inom byggteknik. Men som många andra norska ungdomar är det inte en karriärväg i byggbranschen som han hoppas på.

- Det är en fotbollsspelare jag vill helst stanna. Jag tränar mycket. Utbildningen i byggande är något jag tar bredvid. Därför spenderar jag fyra år i stället för tre; Studien är organiserad så att jag kan spendera mycket tid på fotboll, förklarar Rotihaug. Om erbjudandet från engelska klubbar i framtiden visar sig saknas, är byggbranschen något han kan komma tillbaka på.

Robin Bjerknes (16) sätter också kursen på utbildningen med tanke på möjligheten att ha en handbollkarriär.

- Det finns så mycket som kan hända. Man kan bli skadad eller sjuk eller helt enkelt inte nå toppnivån. Då är det dumt att inte ha brakt en utbildning som du kan få på plan B, säger Bjerknes.

Det var naturligt för honom att välja yrkesutbildning.

- Jag behöver inte bestämma vad jag ska göra senare. Sedan har karriärloppet lagts och jag får jobba snabbare än om jag måste studera eller ha en lång ansökan, säger han.

Minska popularitet

Fortfarande färre väljer en utbildning inom byggnadsämnen. Under 2008 fanns 247 studenter och fick ett handelsbevis som en mason. År 2013 sänktes antalet till 155. Pilarna för ett antal andra byggnadsämnen pekar också nedåt.

- Vi märker minskningen av intresset för några av yrkena bra på skolan, säger avdelningschef på hantverk och industrin på Åsane High School, Kenneth Sandstrøm. Han tror att utvecklingen är oroande.

- Även nu har vi fått studentmassan från två andra skolor i vårt område med liknande studieerbjudanden. Det finns inte tillräckligt med studenter för att behålla yrkesutbildningen på flera skolor. Vi har nu tagit över och det täcker behovet eftersom ansökningsgraden har minskat.

Den stora nedgången i utbildningen är en stor utmaning för rekrytering till branschen. En rapport från Nordiska institutet för innovation, forskning och utbildning, NIFU, visar att från 50-årskollegiet som började på gymnasieskolan 2002 uppnådde 50, 7 procent akademiska kvalifikationer fem år senare. Endast 15, 1 procent hade uppnått yrkeskvalifikationer. Av alla som ansökte om yrkesutbildning år 2002 uppnåddes endast ungefär ett fjärdedel yrkeskvalifikationer. En fjärdedel av dem uppnådde akademiska kvalifikationer - de gick med i yrkesämnen efter andra år och tog allmän utbildning, ett kvartal slutfördes utan att gå och en fjärdedel slutade före tiden.

- Dessa siffror säger något om de rekryteringsutmaningar som byggindustrin står inför. Vi samarbetar med utbildningsmyndigheter och andra intressenter att vidta åtgärder för att öka antalet som komplett och passerar sin utbildning, säger regissören Jon Sandnes i BNL (BNL).

Sandnes är rädd att du har förvirrad ungdom. Hantverk tilldelas andrahandsstatus.

- Det har varit för mycket fokus på att ta högre akademisk utbildning. Det är ett problem som växer större. Förr eller senare kan vi få generationer där "alla" kommer att ta akademiska ämnen, även om de inte är kvalificerade för att kunna bära den, sade han.

Sandnes anser att stora delar av studentbasen har mycket mer nytta av att utföra en hantverksutbildning.

Försöker vända trenden

Statistiska centralbyrån har gjort en rapport om framtida arbetskraftsbehov. Denna rapport visar ett stort och växande behov av kompetent arbetskraft inom byggbranschen.

- Det här visar att BNL: s strategi att bedriva en bättre yrkesutbildning och ökad rekrytering är rätt val, säger kompetens regissören Jørgen Leegaard i BNL.

Rapporten visar att yrkeskunskaper blir allt mer eftertraktade. Relativt sett ökar behovet av konstruktion och konstruktion mest. Rapporten påpekar också att 2030 kommer att finnas ett allt större gap mellan efterfrågan på kompetent arbetskraft och antalet yrkesutbildning inom byggnadsområdet.

- För att nå målet om tillräckligt utbildad arbetskraft inom byggbranschen, måste vi arbeta i nära samarbete med regeringen för att utveckla utbildning, ge den vuxna industrin ett kompetens och certifikat, samt öka rekryteringen av både ungdomar och vuxna, säger Leegaard.

Han stöds av direktör Kristin Skogen Lund i Norsk Näringslivsorganisation (NHO). Hon anser också att det har kommunicerats hur viktigt och fördelaktigt denna typ av utbildning är.

- Om vi ​​ska kunna bygga tillräckligt med bostäder i framtiden behöver vi rekrytera för dessa ämnen. Det här är en kamp för oss. Vi är engagerade i yrkesutbildning, och verksamheten bidrar till utbildning i form av praktik. Vi ser att vissa branscher presterar bättre än andra. Elektrofagerna går mycket bra. Anledningen till detta är att det krävs med certifierad arbetskraft. I andra delar av byggbranschen finns en stor ökning av skadliga aktörer eftersom det inte finns några formella krav på certifiering. Då blir det mindre allvarliga aktörer och relativt svårare för företagen att ta hand om utbildningsansvaret. Samtidigt har vi kanske inte varit tillräckligt bra för att kommunicera hur viktigt byggandet och konstruktionen är för Norge. Vi kan inte få det att alla i landet tar högre akademisk utbildning. Då kommer ingen att kunna bygga våra hus, säger hon.

Forest Lund anser att mer bör titta på fördelarna med att välja yrkesämnen snarare än akademiska. Många människor är mer benägna att välja praktiska snarare än teoretiska ämnen, men det är också ekonomiskt fördelaktigt att komma ut tidigt på arbetsplatsen.

Detta är en ungdom som går direkt till jobbet utan studielån. De börjar tidigt i livet med förvärvsarbete och kan snabbt lägga upp pengar i motsats till akademiker som vill ha flera hundra tusen kronor i studielån när de börjar arbeta, säger hon.

kväva av okvalificerade

"Det finns tiotusentals okvalificerade från Östeuropa i Oslo - utan erfarenhet och utan ett certifikat -.! Som underminerar norska hantverkare Det är därför den norska ungdomar och yrkesarbetare slutar Ingen ser detta, och ingen tar det på allvar. Inte LO, ingen av de politiska partierna. " Orden som härstammar från korset väggarna Eirik Kornmo, som driver Murer Kompaniet, skrev i Aftenposten sommaren 2013. Tjänsten undertecknades "Oslos 'bara' Norska väggar."

NIFU, som har ett fyraårigt ramavtal med direktoratet för utbildning, genomför vartannat år undersökningar som syftar till skolor och skolägare. I detta är det delvis gjord undersökning bland länen i situationen innan på lärlingar varje vår sedan 2009. Den visar att arbete och tidsbegränsad anställning kan innebära en minskning av intaget av praktikanter, medan bemanningsföretag är av mindre betydelse.

Således kritiserar NIFU-rapporten Kornmos oro. År 2013 de siffror som arbetskraft och tidsbegränsade anställningar minskar förmodligen intaget av lärlingar. 14 av 16 länskommuner rapporterade att de fann att lärande företag inte längre ville ta lärlingar. Viktiga skäl var att företagen antingen saknas uppgifter eller att de hade anställda som kan vara instruktörer.

- Jämfört med situationen för ett par år sedan, finns det en särskilt markant ökning av antalet friställda och lade in VVS. 11 län uppger att de har öppnat totalt 79 alternativa VG3 klasser av sökande som inte fick en lärlings hösten 2012 med totalt 329 elever i 28 olika ämnen, säger specialrådgivare på NIFU, Nils Vibe.

Samtidigt är siffrorna inte hälsosamma för industrin. De visar också en tendens till att förbättra situationen.

- Jämfört med tidigare år, verkar det vara en något större tro på att kvalificerade sökande kommer att få en lärlingsplats och färre län än tidigare näring oro över situationen för studenter som söker en lärlingsutbildning. Uppsägning eller minskat intag av lärlingar ses varken som ett stort problem, trots att vi genom andra frågor ser att båda förekommer, berättar Vibe.

ADVERT

Mest populära